Erasmus+ KA2
Projektet syftar till att främja digitalisering bland vuxna medborgare, särskilt de i utsatta situationer, genom att använda bibliotek som en resurs. Det finns ett identifierat behov inom våra samhällen att etablera lokala referenspunkter för medborgarna och att sprida digital kultur bland dem. Genom att införskaffa digitala verktyg och samtidigt utveckla kunskap om hur man effektivast främjar digitala färdigheter och beredskap, kan dessa institutioner fungera som referenspunkter för utbildning och främjande av digital teknik. De skulle också ge tillgång till personer utan digitala resurser att delta – en grundläggande demokratisk rättighet i dagens digitaliserade samhälle, och därmed stärka det demokratiska deltagandet.
Genomförandet av detta projekt har varit särskilt betydelsefullt för utsatta grupper, såsom äldre och invandrare, som ofta möter hinder för att få tillgång till digital information av olika skäl.
Projektet omfattade fem aktiviteter som har genomförts under en period på 20 månader. Aktiviteterna inkluderade:
För dessa mål är de förväntade resultaten som har uppnåtts tack vare projektets aktiviteter och samarbete de följande:
DIGILIBRA-projektet (Digital Skills Empowerment in Libraries), som finansieras av Erasmus+-programmet, är stolta över att presentera sitt Häfte med God Praxis för Kritisk Användning av Digitala Resurser i Bibliotek — resultatet av ett tvåårigt samarbete mellan Motala kommun (Sverige) och Biblioteca Classense i Ravenna kommun (Italien).
Med att tillgången till information, offentliga tjänster och lärmöjligheter i allt högre grad flyttar online, riskerar allt mer personer som saknar digital kompetens — och som inte har någon att vända sig till för stöd — att bli exkluderade digitalt. DIGILIBRA har utvecklats för att möta denna utmaning genom att använda biblioteken som en resurs för att stärka de digitala färdigheterna hos medborgare, med särskilt fokus på sårbara grupper såsom migrantfamiljer och äldre personer.
Häftet samlar elva goda exempel som har testats direkt med dessa målgrupper. Efter att ha samlat in och delat metoder under projektets inledande faser, satte de olicka partner dem på prov utifrån en avgörande princip: varje partner testade de metoder som utvecklats av de andra, där de italienska bibliotekarierna prövade de svenska metoderna och vice versa. Med en gemensam testmetod och ett gemensamt observationsformulär följde bibliotekarierna varje aktivitet tillsammans med faktiska användare och identifierade vilka arbetssätt som verkligen svarade mot de digitala lärbehoven hos äldre och migrerande deltagare.
Denna testfas var avgörande, eftersom den gjorde så att det var möjligt för partnerna att verifiera om metoderna verkligen passade deras tilltänkta målgrupper och att förfina dem genom direkt, praktisk erfarenhet. Resultatet är en praktisk resurs för lärande genom att praktiskt ”göra” — från Digital Family Days och Digital First Aid-tjänster till workshoppar om fake news och vandringsutställningar — där varje metod presenteras med vägledning om förberedelse, genomförande, bibliotekspersonalens roll, effekt och reproducerbarhet, tillsammans med gemensamt överenskomna indikatorer och tips för korrekt tillämpning.
Metoderna är utformade för att vara anpassningsbara, kostnadseffektiva och överförbara, och syftar till att inspirera bibliotek i hela Europa att utveckla sina digitala tjänster och bidra till att bygga ett mer inkluderande digitalt samhälle.
Finansieras av Europeiska unionen. De synpunkter och åsikter som uttrycks är endast upphovsmannens [upphovsmännens] och utgör inte Europeiska unionens eller Europeiska genomförandeorganet för utbildning och kulturs (EACEA) officiella ståndpunkt. Varken Europeiska unionen eller EACEA tar något ansvar för dessa.