NARRATE

I enlighet med den vetenskapliga forskningen på området (som inleddes med J. Bruners banbrytande arbete) anser vi att det narrativa förhållningssättet i den tidiga utbildningen är mycket viktigt för att främja livskunskap, en motståndskraftig attityd och en betydande utforskning av alla kunskapsområden och alla typer av sociala relationer. Den narrativa metoden utgår från antagandet att alla kunskaper och färdigheter lätt kan läras in om de behandlas i berättelser, både skriftliga, muntliga och bildliga. Trots denna betydelse är den narrativa metoden inom den tidiga utbildningen vanligtvis begränsad till specifik verksamhet, som stöds av få och inte särskilt innovativa metoder, i skolmiljöer som inte är ordnade (både ur strukturell och organisatorisk synvinkel), med tanke på att den narrativa metoden används regelbundet i utbildningen varje dag. Även om förskolor skulle kunna dra stor nytta av ett kontinuerligt partnerskap med de lokala (offentliga) biblioteken på detta område, sker detta nästan aldrig, eftersom samarbetet mellan förskolor och bibliotek på sin höjd är begränsat till enstaka episodiska erfarenheter och/eller lån av böcker. Det narrativa förhållningssättet är så viktigt för att förbättra kvaliteten på den tidiga utbildningen att det är värt att betona det narrativa förhållningssättet fram till antagandet av en riktig narrativ läroplan. Särskilda verktyg för planering och utvärdering och ett nära deltagande av nya stakeholders (bibliotek) måste stödja antagandet av den narrativa metoden.